ANONSEN ÄR UPPE..

Här hittar du annonsen
 
Somsagt spelar priset ingen roll, det viktigaste är vart han hamnar

HAR INGA ORD..

Det värsta med att vara tonåring är att jag växer men inte ponnyn
 
Jag har blivit för stor för Valle, Lovisa hatar att rida honom och vi kan inte ha en ponny som bara står och kostar som vi inte ens kan rida.
Igårkväll bestämmde mamma och pappa att det är dags att sälja Valle. Tårarna rann när jag skrev annonsen. Det är då man verkligen inser vilken sjuk jäkla ponny man har. Min första ponny. Han har lärt mig så jäkla mycket. Gud vilken resa vi har gjort, det är kul att kolla på videos från när jag precis köpt honom, hur jag red då och hur jag rider ut nu. Vilken utveckling!
 
Jag har suttit 6 dar i veckan på den ponnyn och tränat och tränat. Första halvåret så blev inte en muskel tränad, jag var skit dålig. Idag är jag glad att jag inte gav upp trots alla avramlinar och tårar. Det har varit en krokig resa då jag kanske egentligen var lite för okunnig för att skaffa egen häst. Men det gick ju bra tillslut endå :)
 
Det skär i hjärtat att tänka på att jag inte har någon ponny efter detta. Jag har ingen Valle att åka och rida varje dag. Jag kommer sakna hans söta små öron och hans tunna lilla pannlugg. Han mysiga mule och hans tjocka mage. Jag kommer till och med sakna hans bus.
Priset spelar ingen roll, han ska komma till någon som verkligen vill ha han. Där han kan stå sista år.
 
Lycklig den som får ta över denna fantastiska ponny, han är guld värld!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
1

Ponny bus

Vädret var bra och jag skulle hämta min kära ponny i hagen. Longering stod på scheemat.
 
Väl framme vid gräsbanan börjar jag med att longera han i skritt, men när jag fått fram honom i traven tar han två travsteg och sen tvärnitar han för att äta gräs.. -_- Blir irriterad, börjar om och försöker få fram han i trav igen och han tvärnitar ännu en gång och sedan vänder han sig med rumpan mot mig för att sparkas..
Kämpade knappt idag, det är verkligen ingen ide att försöka när han är sån.
 
När jag fick han så stegrade han direkt när man försökte longera honon. Sen fick jag hjälp av hans förra ryttare och efter det ar han som en lite ängel när jag longerade och lyssnade alltid. Tyvärr har han blivit riktigt jobbig dom två senaste gångerna jag försökt longera och med det menar jag att han sparkar mig hela tiden och ibland bara sticker. Vid dom tillfällerna handlar det inte om att "Kämpa och aldrig ge upp" för även fast jag inte är så liten så kan det endå bli väldigt farligt och det förstår ni nog själva.
 
Men det är inte slut än. Jag hade precis ställt in Valle i hagen när några barn kom och sa att dom skulle rida Kasper. Ni som läst blogen länge vet nog att Valle är otroligt sällskapsjuk och att han aldrig kan stå själv i hagen en sekund. Så när dom leder ut Kasper ur hagen får Valle ett ryck för att han står ensam kvar och bara springer rätt på stackars Kasper. Såklart blir Kasper rädd och springer iväg och sparkar back ut med benen så att han sparkar till en hink som flyger rätt upp i luften. Kan ju ta och berätta att mamman som höll i Kasper under hela händelsen bär även på ett litet barn i andra armen som börjar gråta efteråt. Allt detta pågrund av min häst, skämdes ju lite efteråt.
 
 
 
Kära ponny, om du läser detta, varför måste du vara så jäkla jobbig??♥
 
 
 
Bilder tagna av mig och Elvira Karlsson
 
2